ÄTSTÖRNINGAR

Om du tänker mycket på din kropp och vad du äter kan du ha en ätstörning. En ätstörning skadar dig både kroppsligt och psykiskt. Men det finns hjälp att få och du kan bli av med sjukdomen om du söker vård!

Nedan kan du läsa om bulimi, anorexi & hetsätningsstörning. Dessa ätstörningar skiljer sig åt men det finns några likheter. Bland annat dessa tecken nedan samt att ens självkänsla påverkas och att det är vanligt att man lider av psykisk ohälsa.

Tecken på ätstörningar:

Du blir mer och mer fixerad vid vad du äter och din vikt.
Du skjuter upp eller hoppar över måltider, äter långsamt eller väldigt fort och ofta ensam.
Du äter stora mängder onyttig mat när du är ensam.
Du gör dig av med det du har ätit genom att till exempel kräkas.
Du tränar överdrivet mycket eller får ångest om du hoppar över träningen
Du är kritisk till din kropp.
Du måste äta viss mat på ett särskilt sätt, annars får du ångest

Om du har en ätstörning, oavsett om det är bulimi, anorexi eller hetsätningsstörning så påverkas din självkänsla negativt och det är vanligt med psykisk ohälsa. Om du har en ätstörning är din självkänsla ofta överdrivet beroende av kroppsform och vikt. Du är ofta missnöjd med dig själv. Tankarna kretsar ständigt kring mat, koncentrationsförmågan påverkas och du sover sämre. Du kan pendla mellan hopp om att äntligen kunna ta kontroll och bli nöjd med dig själv, och en känsla av hopplöshet då du tänker att det aldrig kommer att ske.
Vid en ätstörning så är det vanligt att du är nedstämd eller deprimerad. Eftersom du känner skam över ditt beteende kan du börja undvika socialt umgänge och få en allt mer negativ självbild. Det är vanligt att du får ångest och fobier. Du kan även få självmordstankar. För att dämpa känslor är det vanligt att börja skada sig själv, antingen fysiskt och/eller använda alkohol eller droger. Det är ett riskfyllt beteende eftersom ångesten kan förvärras och kan leda till att man utvecklar ett beroende.

Bulimi

Bulimi är en vanlig form av ätstörning. Du kan få bulimi oavsett kön och ålder. Till skillnad från anorexi märks bulimi inte lika tydligt för omgivningen eftersom vikten ofta inte påverkas så synligt. Om du har bulimi hetsäter du och försöker sedan göra dig av med maten, oftast genom att kräkas eller använda laxermedel. Om du har bulimi kan din självkänsla hänga ihop med hur du upplever din kroppsform och vikt. Sjukdomen kan göra att du drar dig undan och isolerar dig från andra människor eftersom du skäms för dina problem. Nedan följer några besvär som du lider av om du har Bulimi;

Du äter ofta och återkommande på ett okontrollerat sätt som gör att du får i dig stora mängder mat på kort tid. Det kallas för hetsätning. Maten som du hetsäter är ofta sådan mat som du annars försöker undvika, till exempel sådant som innehåller mycket socker, salt och fett.
Efter du har hetsätit gör du dig av med det du ätit genom att till exempel kräkas, ta laxerande medel, fasta eller träna hårt.
Du plågas ofta av ångest och känner äckel, skuld och skam inför ditt beteende.

Hetsätning & viktkontroll

Bulimi är en ätstörning som innebär att du hetsäter och sedan gör dig av med det du har fått i dig. Hur du gör för att försöka bli av med, eller kompensera för det du ätit är olika men oavsett metod är det skadligt för kroppen. Sjukdomen innebär även ett psykiskt lidande som kan vara svårt att bryta på egen hand. Det är också vanligt att du mellan hetsätningarna följer en strikt diet och försöker gå ned i vikt, ibland även med hjälp av hård träning. Hetsätning innebär även att du känner att du tappar kontroll och på kort tid äter extrema mängder mat. Det kan vara mat som du annars undviker för att inte gå upp i vikt. Det kan till exempel vara chips, mackor, glass eller godis. När du förbjuder dig själv att äta vissa saker får kroppen ett sug efter just sådan mat. Suget efter den förbjudna maten kan framkalla en attack av hetsätning.

Ett mönster som upprepas

Om du har bulimi brukar hetsätningen följa ett visst mönster, som ofta upprepas flera gånger per vecka. Här är ett typiskt förlopp:

Före hetsätningen kan du känna ett ökande sug efter ”förbjuden” mat och tankarna på att äta den kommer allt oftare. Tankarna kan ge ångest.
Under hetsätningen kan det kännas som att du förlorar kontrollen, och du får en känsla av att inte kunna sluta hetsäta när du väl har börjat.
Efter hetsätningen får du skuldkänslor och ångest över allt du har hetsätit och att du har förlorat kontrollen. Känslan av att allt som har kommit in i kroppen måste bort, förstärks. Du längtar efter att bli ”ren” genom att göra dig av med det du har hetsätit.
När du gör dig av med det du har hetsätit, genom att kräkas eller på något annat sätt, kallas det för att du kompenserar. Kompensationen kan lindra den akuta ångesten och först ge en känsla av lättnad. Efteråt kan du bli fysiskt utmattad och fylld av äckel och förakt över vad du har gjort. Känslor av sorg, tomhet och hopplöshet växer och gör det ännu svårare för dig att ta dig ur bulimi.

Ångest & sug

Förenklat kan hetsätningens psykologiska förlopp beskrivas så här:

Ångest och ett sug efter det förbjudna skapar ett behov av att hetsäta.
Hetsätningen tvingar fram behovet av att kompensera.
Efter kompensationen kommer ångesten och suget tillbaka.

Det här mönstret tar mycket kraft och kan vara svårt att bryta på egen hand. Därför behöver du söka hjälp.

Anorexi

Anorexi är en ätstörning som innebär att du försöker svälta dig för att gå ner i vikt, trots att du väger mindre än vad som är hälsosamt för din längd och ålder. Anorexi kan vara livshotande om du inte får behandling. De flesta som får behandling blir friska.

Hur vet jag att jag har anorexi?

Det kan ta tid att utveckla en ätstörning och ibland kan det vara svårt att veta när det har blivit en sjukdom. Du kan ha anorexi om du har några av de här besvären:

Du tänker ständigt på vad du ska eller inte ska äta.
Du är mycket rädd för att gå upp i vikt.
Du tycker att du är för tjock oavsett vad andra säger.
Du har förstoppning och ont i magen.
Du fryser mycket, har svårt att somna och vaknar sällan utvilad.
Du har tappat lusten till det mesta som du tidigare brukade tycka om att göra.
Andra säger ofta att du är för smal men du delar inte den uppfattningen.

Vad är anorexi?

Anorexi är en form av ätstörning som innebär att du äter så lite att du svälter dig själv. På medicinskt språk heter sjukdomen anorexia nervosa. Sjukdomen börjar oftast med att du går ned mycket i vikt under kort tid. Du kan få anorexi oavsett kön och ålder, men det är vanligaste är att du blir sjuk i tonåren.

Anorexi syns oftast och omgivningen kan misstänka att du lider av det . Ofta är det människor runt omkring dig som reagerar först, och sedan kan reaktionerna bli starkare ju mer du tappar i vikt. Om du har anorexi delar du inte din omgivnings oro för din vikt. I stället är du fokuserad på att ha kontroll över din kropp och minska vikten. Den uppgiften känns livsviktig.

Två typer, anorexi & ortorexi

Det finns två olika typer av anorexi. Den ena innebär att du svälter dig för att gå ner i vikt. Den andra innebär att du svälter dig för att gå ner i vikt, samtidigt som du ibland hetsäter eller känner att du måste bli av med maten som du ätit genom att exempelvis kräkas eller använda laxerande medel.

Att träna på ett tvångsmässigt sätt ihop med en strikt diet är vanligt om man har en ätstörning. Det kallas ibland för ortorexi, till exempel i olika nyhetsmedier. Även om många kan känna igen sig i beskrivningen av ortorexi kan det vara bra att känna till att det inte är en formell ätstörning eller psykiatrisk diagnos. Begreppet ortorexi har dessutom en lite annorlunda innebörd när det används internationellt. Problemen kan ändå vara allvarliga för den som berörs. När du söker vård kan du i stället för ortorexi få diagnosen anorexi, OCD – Tvångssyndrom eller någon form av ångest. Oavsett vad diagnosen kallas kan du få behandling för dina problem.

Hetsätningsstörning

Du kan ha hetsätningsstörning om du ofta och återkommande äter utan att kunna kontrollera dig och får i dig stora mängder mat på kort tid. Efteråt upplever du skuldkänslor och skamkänslor. En hetsätningsstörning kan leda till fysisk och psykisk ohälsa om det inte behandlas. Det är vanligt att man själv inte känner till att hetsätningsstörning är en sjukdom, som går att få behandling för. I stället är det vanligt att den som är sjuk skuldbelägger sig själv och döljer sina problem. Ungefär hälften av dem som har hetsätningsstörning har övervikt eller fetma och andelen överviktiga är högre ju längre tid man har haft sina hetsätningsproblem.

Hur vet jag att jag har hetsätningsstörning?

Det kan ta tid att utveckla en ätstörning och ibland kan det vara svårt att märka när det har blivit en sjukdom. Du kan ha hetsätningsstörning om du har några av de här besvären:

Du äter ofta och återkommande på ett okontrollerat sätt som gör att du får i dig mycket stora mängder mat på kort tid. När du hetsäter känner du att du förlorar kontrollen över vad och hur mycket du äter.
Maten som du hetsäter är ofta – men inte alltid – sådan mat som du annars försöker undvika, till exempel sådant som innehåller mycket fett, salt, socker eller andra kolhydrater.
Efter du har hetsätit känner du skam, äckel och skuldkänslor. Du kan också få ångest.
Du gör allt för att dölja ditt hetsätande, skäms och känner dig uppgiven över ditt beteende.

Vad är hetsätningsstörning?

Hetsätningsstörning är en vanlig form av ätstörning. Man kan få hetsätningsstörning oavsett kön och ålder. Ofta märks det inte att man har en hetsätningsstörning, eftersom man döljer sina problem för omgivningen.

Hetsätning innebär att du återkommande och okontrollerat äter stora mängder mat på kort tid. Det kan vara mat som du annars undviker för att inte gå upp i vikt. Det kan till exempel vara chips, mackor, glass eller godis, men det stämmer inte alltid för alla.

Återkommande episoder

När du förbjuder dig själv att äta vissa saker får kroppen ett sug efter just sådan mat. Suget efter den förbjudna maten kan framkalla en attack av hetsätning. En sådan attack kallas med ett annat ord för episod. När man hetsäter äter man trots att man inte känner fysisk hunger. Man äter väldigt snabbt och fortsätter tills man känner sig obehagligt mätt. Oftast sker hetsätningsepisoderna i ensamhet. Efteråt är det vanligt att du känner nedstämdhet, skuldkänslor, skam och äckel över dig själv. Om du har en hetsätningsstörning har du återkommande episoder då du hetsäter. Episoderna inträffar ofta i situationer när du känner dig nedstämd, ledsen, förvirrad, stressad eller orolig och hetsätningen kan då tillfälligt upplevas som en tröst. Men eftersom hetsätningen också framkallar skamkänslor och skuldkänslor efter varje episod blir känslan av tröst kortvarig.

Ett mönster som upprepas

Om du har hetsätningsstörning brukar du följa ett visst mönster, som ofta upprepas flera gånger per dag, eller flera gånger per vecka. Här är ett typiskt förlopp:

Före hetsätningen kan du känna ett ökande sug efter ”förbjuden” mat och tankarna på att äta den kommer allt oftare.
Under hetsätningen kan det kännas som att du förlorar kontrollen, och du får en känsla av att inte kunna sluta äta när du väl har börjat.
Efter hetsätningen får du skuldkänslor och ångest över allt du har ätit. Du skäms över att du inte lyckas kontrollera dig själv och plågar dig med tankar på ditt kroppsideal och känner en uppgivenhet över den du blivit. Du kan känna äckel och sorg, tomhet och hopplöshet inför framtiden.
Skammen och ångesten blir en drivande kraft som gör att mönstret upprepas.

Under fliken Om Du Behöver Hjälp hittar du nummer och kontaktinformation om du behöver kontakta psykiatrin eller någon annan. (Texten ovan om ätstörningar är hämtad från 1177.se)